I fredags var vi iväg igen!

I Kumla är det trevligt men det har ju inte alltid gått bra för det. En missad ruta i tvåan i höstas och en godkänd högretävling har vi presterat men som sagt det är trevligt där tycker vi!

Det var många anmälda, ja i de andra klasserna, i trean var vi två! Men det känns mer som jag har sett förut alltså det är inte så många som tävlar trean, man går antagligen raskt upp till elit (efter sitt förstapris!) eller så kommer man inte till start överhuvudtaget!

Jag har bestämt att vi tävlar trean det här året i alla fall!

Till tävlingen då.

 

Gruppmomenten! Inte mycket till grupp men bägge hundarna skötte sig exemplariskt. Dubbeltia på bägge. Men vad det är nervöst att stå och titta, föredrar verkligen att vara ”bakom”!

Aha, glömde säga att vi drog ”spiken” så vi var ju först ut!

Har märkt att JumJum går bättre om han får ”strosa” runt lite på plan innan vi kör igång och då är det ju bäst att börja eller efter någon paus.

På friaföljet var han ganska så tänd!!!!! Jag fick skäll av Per att jag inte kan höger och vänster! Jag tyckte att TL hade en konstigt ”plan” men det förklarade ju saken att jag gick åt fel håll!

Vändningarna och stegförflyttningarna går bättre och bättre för varje tävling. Nu kan jag nog börja , om igen, med att peta i positionerna igen! Han hoppar som en kuttaperkaboll för att hitta rätt och jag har låtit honom hållas men nu får vi titta lite mer på det….oxå!

Sättandet fick vi 9:a på. Lite snålt tycker jag.

Inkallningen 10:a, tycker jag var exakt va vi var värda!

Rutan då! Har vi ju egentligen inga problem med längre! Men tvåorna hade samma ruta , före oss då, och jag så att det var många som drog år höger och det gjorde JumJum också. Det fanns en utgång i häcken  som var bakom planen just där vet inte om det var den som störde. Nåväl jag fick in honom i rutan efter många om och men och många kommandon! Tänkte att det var en solklar nolla men fortsatte glatt ändå! Resten av momentet gick kanon och gissa om min förvåning när vi fick en 6:a!! I protokollet står ”många kommandon” och det var verkligen ingen överdrift! ”Jag kan inte räkna dem alla!”

 Hoppapport en 9:a, är jag nöjd med. Metallen 8,5 är jag också nöjd med. Vittringen en 10:a, där var han med på TL order men jag var också snabb så det märktes nog bara av mig. Men det är ju något att träna på!

Fjärren då! Vi håller på med ”ståligg”och ”liggstå” i vår träning! Han börjar fatta vad tanten menar men än har inte hela polletten ramlat ner! Men här skötte han sig skitsnyggt och fick också en 9:a. och det var välförtjänt!

Undrar ni hur jag kan ha så många detaljer så klart för mig? Alltså i vanliga fall är ju tävlingarna rätt så svåra att ”se” i efterhand men just den här har Per filmat och jag har kollat på filmen en gång! Det var verkligen roligt och då tycker ju jag att det är pest att titta på mig själv men  men.  

Många kommenterar ju JumJums attityd och naturligtvis ser jag ju också, ifrån ovan, att han ser trevlig ut! Men det är längesen vi filmades och det är trots allt stor skillnad att kolla från sidan. Och han ser verkligen tilltalande ut! Han har kul och vill verkligen jobba!

Vi fick ihop vårt andra förstapris på 279 poäng och jag kan inte låta bli att gräma mig över att jag kastade bort vår första treantävling! Om inte om funnits hade vi, antagligen, fått tre förstapris på tre tävlingar! Men det är inget som inte lär en något så!!! Vi får väl ta tre förstapris på fyra tävlingar då.

Jag har nog bestämt mig för att tävla KM i bruks trots att jag klart har sagt ifrån att jag inte ska. Har till i morgon att bestämma mig! Blev bortlottad, inte ens reserv alltså, på en elittävling och då känns det som jag ”måste” tävla något!!! Jag är ju beroende och behov måste ju tillfredsställas eller hur?

Ha det väldigt bra därute.

 

   

Fick vi efter den snörpliga tävlingen helgen innan!

Vi gick ut som 12:a i spåret och han gjorde ett riktigt snyggt upptag, dubbeltia (igen hihi) och den ena domaren skrev tillochmed ”bra” som kommentar. Men det var varmt och svårspårat och han hade svårt med apporterna. Vi fick med fem plus slut!

Lydnaden är den bästa vi gjort………poängmässigt       234,5 fick vi ihop. Mest nöjd är jag med dubbel 7:a på tungen, 8/9 på fria följet och 9/10 på krypet som han ju haft lite bekymmer med sista tiden.

I uppletet fick han med sig tre föremål, det var lite okoncentrerat arbete men å andra sidan hade det inte blivit kallare om jag säger så!

Summan 535 och certpoäng för andra gången!

Jag är supernöjd framförallt att det inte satt några ”bad feelings” kvar från vårt fruktlösa försök att hitta ett spår i söndags.

Nu ser vi fram emot en kvällstävling på fredag där vi ska ta tag i treans moment igen.

Eller vi? Jo förresten han gillar oxå att tävla för annars skulle han ju inte ha en sån skön attityd på plan, eller?

     

Idag har vi tävlat elitspår i Mariestad det var dessutom DM för Skaraborgdistriktet. I vanliga fall är jag nöjd och glad när jag åker från M-stad och det är vare sig det gått bra eller mindre bra men idag!!!!!

Ja vad ska man säga…..

Ni kommer inte att tro det men detta är dagens sanning.

Vi fick en dubbeltia på spårupptaget. Alltså vi gick ut ur rutan, åt vänster,  utan att bli tillbaka kallade och upptaget var skitsnyggt! Men JumJum drar väldigt snart, och då menar jag väldigt snart,  ner mot vägen och jag undrar varför de inte kallat tillbaka oss men dom har börjat med nästa spår som låg tvärs över vägen så det måste ju vara rätt att spåret. Det var rätt så tät skog så det fanns inte speciellt många tänkbara vägar som spårläggaren gått och vi provade dem alla. Jag tog även rutan bakifrån och då tog JumJum upp ett spår åt rakt motsatt håll, alltså åt höger från påsläppssidan. Jag avbryter honom, förståss, och försöker få honom att gå åt andra hållet. Efter 10-15 minuter ger jag upp och går ut på vägen. Mycket konfunderad för jag kan inte fatta vad som har hänt.

På vägen står en kvinna som åkt för att kolla på spåren och som dessutom gått detta spår vid några tillfällen, vilken tur i bedrövelsen, hon säger –”när jag gått spåret har det gått ut åt höger” alltså tvärtemot vad vi blivit utskickade åt.

Hon är dessutom domare i bruks och jag ber henne ta diskussionen  med spårläggaren! Jag kände att något var riktigt fel och jag kan ju bli så in i helvete förbannad så…..

Hon lovar att göra det och dessutom kommer domarna och tävlingsledaren tillbaka eftersom dom också känt att något var fel.

SPÅRET GICK UT ÅT HÖGER OCH VI GJORDE ALLTSÅ ETT KLOCKRENT BAKSPÅR SOM VI FICK DUBBELTIA PÅ EFTERSOM SPÅRLÄGGAREN SA ATT DET GICK ÅT VÄNSTER. FATTAR NI????

Där har jag gått och försökt få JumJum att ta upp ett spår som inte finns! När han dessutom tar upp det så avbryter jag honom. Jag var alldeles jättelessen. Jag var skitförbannad. Jag vill faen inte tävla mer.

Naturligtvis fick vi ett omspår! Men han orkade inte helt ut utan tappade bort sig efter 5 apporter. Vi fick ju gå det sist och ingen av oss var speciellt tänd på uppgiften även om vi verkligen försökte. Jag har kommit med nu till helgen men känner inte för det idag. Jag har anmält till ett antal trean tävlingar, suck suck, men min tävlingsvilja är kraftigt nedsatt och tävla utan att vilja…….

Sen hoppas jag att jag kan le åt eländet redan i morgon!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag har svårt att skratta och JumJum har blivit orättvist behandlad av mig även om jag inte kunde rå för det. Han litar ju på mig och ja ja tiden får utvisa hur resten av denna upprörande händelse kommer att avspegla sig i min och JumJums framtid.

 

Och jag ber om ursäkt om jag skrivit rörigt men men men och jag vet att detta som hänt inte är riktat till oss som ekipage och att det inte är gjort med vilja och att det är så när människor är inblandade och att det kan gå snett för alla! Men jag är förbannat lessen ändå och arg för att jag utsätter oss för detta.

Tänkte jag tala om att ….

I kväll har JumJum och jag varit i väg till alltid lika trevliga Mariestad för att tävla trean! Vi har i inte tränat något att tala om i veckan helt enligt våra nya linjer. Och det gick riktigt bra.

Vi tog vårt första förstapris på 276.5 poäng (med 5:a på fjärren!). och ja, jag är så glad och stolt över diamantsafirrubinhunden!

Han har en så förbannat trevlig inställning och han har verkligen roligt när han tävlar och tränar också för den delen. Jag tror inte det har gått upp för mig att han är en alldeles fantastisk hund!?`! eller jo det har jag ju vetat  men så jädra bra som han är det tror jag inte jag fattar än faktiskt..

Vi har dessutom kommit med på bruks DM som också går av stapeln i Mariestad (i spår då förståss) i början på augusti. Det ska bli spännande för han är bättre på lydnaden nu så allt kan hända?!?!?!

I morgon åker vi till kusten en vecka så ha det så bra och håll gärna en tumme för allas väder….

I fredags kväll debuterade vi i lydnadsklass tre! På hemmaklubben! Dubbel press!?!

Långtifrån alla moment ”sitter” men tog det som ett träningspass för att se var vi står. Tränar ju numera nästan alltid själv så vi har ju kommit ifrån störningarna som det innebär att ha hundar och människor omkring. Testade dessutom en annan variant på förberedelse. Veckan innan brukar jag ju försöka köra honom ”trött” men inför den här tävlingen tränade jag knappt någonting! Dessutom är det ju ett tag sen vi tävlade alls förutom viltspåret då men det tog han inte som ett prov! Verkar som det fungerar bra!

Sittande i grupp är ju svårt att träna själv! Men nu i vår har vi gjort det en gång! Och det gick bra! Annars tränade vi på det kanske tio gånger förra året! I vilket fall som helst var det momentet inga problem full pott trots att hunden bredvid la sig ner ganska omgående.

Platsen gick också bra! Fyrtio poäng efter de två första momenten är ju alltid skönt att få ihop!

Fria följet med långsam marsch som ju var nytt för oss. Gick över förväntan! Han pep vid vändningarna och stegförflyttningarna men det var i princip allt. Jag gav inga kommandon utan gick bara! Och det står inte en enda kommentar om pip på protokollet! Vi fick en nia och det var för bra betalt men jag tycker nog att han gick för en sjuochenhalva eller åtta!

Sättandet under gång, nytt för oss! En nia!

Inkallning, inte nytt men det är ju så kort sträcka, nioochenhalv!

Rutan så. Fick inte in honom riktigt så framfötterna tog i spånet men resten gick riktigt bra så en sjua blev det.

Hopp apport! Är ju ett säkert kort! Säkra kort tränar jag inte så ofta men det ska jag göra nu! Jag kastade bokstavligen bort i alla fall en åtta! Apporten hamnade hur snett som helst och naturligtvis genar hunden! Inget att säga om för så snett låg den. Så träna på att kasta står högt på agendan! Borde fått bonuspoäng för JumJum hoppade på tillbaka vägen!

Nia på metallen var riktigt roligt att få och det var det värt också!

Vittringen är verkligen inte klart så tillvida att vi fortfarande klickar rätt apport. Han tog rätt men väntade på klicket, släppte, men tog sen upp den och kom. fick i alla fall sexochenhalv.

Fjärren så! Är det momentet som vi inte kommit så långt med. Alltså sitt/ligg ligg/sitt är ju inga problem men stået…….men JumJum skiftade ställning sex gånger!!!!dock gick han framåt så betyget blev sex. Man det var ju ett mer än jag ”räknat” med och jag blev så förvånad över att han ställde sig upp!

Totalt fick vi ihop 237 poäng. Med nolla på hoppet! En sexa hade räckt till ett förstapris!?! Men vi är  inte värda det …..än! Jag är trots allt jättenöjd med hans prestation! Något mindre nöjd med min egen! Men på nått sätt är det ju så här! Alltid är det något som barkar åt skogen! I alla fall för oss, andra kan ju få till det men vi gör ofta en miss eller två!!!

 

Jag har tagit bort alla sparade inloggningar och kom inte ihåg vilket jag hade här! Försökte få hjälp via supporten här på ”bloggagratis” men dom har lyst med sin frånvaro! Efter ett antal olika försök har jag, som ni förstår, lyckats reda ut problemet.

 

Vi har gjort ett anlagsprov för viltspår. Detta hände i Finnerödja i söndags och det var varmt!!!

Men resultatet blev att JumJum blev godkänd. Nu letar jag efter öppen klass tävlingar för att se hur han fixar det! Dom spåren ska ju ligga betydligt längre och det gynnar ju den här hunden!

Annars tränar jag lite som vanligt. Har anmält till en treantävling, mest för att sparka mig själv någonstans (välj själv), och så får vi ju se hur vi ligger till!?!

Återkommer om detta senare!

 

 

  

Oj vad tiden går fort!

Men vi har fyllt den med en hel del spännande saker.

Både JumJum och Kanel har nosat sig igenom en viltspårkurs. Med skilda resultat!

 

Börjar med Kanel. han har ju aldrig spårat förut, såklart har han spårat! Men inte i lina och sele och inte dit jag vill. Alltså till ett slut. Han är ju ranglåg i vår familj och har svårt att ta egna beslut och i otäcka skogen är det ju verkligt svårt att vara ensam och tuff!

Men han växte vartefter och här hemma där skogen är välkänd är han riktigt duktig. Kanske kan han till hösten göra ett anlagsprov?

 

 Här har vi klarat det!

Har tänkt anmäla honom till utställningen i Askersund i augusti och efter det får vise om han ska få bli nerklippt! Han är en mysig hund!

 

JumJum, som jag inte hade tänkt skulle gå viltspårkursen, har jag anmält till ett anlagsprov! Vi får se när det blir av! Han är en klart lysande stjärna vad han än ska spåra. Och han gillar blodspår!

 

Vi har inte tävlat någonting men naturligtvis har vi tränat. Och pipet har tilltagit i styrka! Jag tror att han är trött på mig och mina kommandon! Men det har han ju inget för!

 

Jag mal envist vidare!

 

Nej det är ju inte riktigt sant för jag försöker hitta alternativ till träningen! Men, jag har sagt det förut, det är svårt att inte upprepa sig!

Vi tar det i lite ordning.

Fria följet var till i fredags en katastrof! Han var inte ett dugg fokuserad och pep ja mest hela tiden. Vad hände i fredags? Jo vi var nedbjudna till brukspudellägret som hemliga gäster av GunillaPhu och kom då på att det går väldigt, och då menar jag väldigt, mycket bättre (nästan otroligt) bra utan FOT kommandot.  Av en ren händelse, förståss, upptäcktes det! Jag går bara iväg och hunden hänger på och är TYST! Inte värt att träna för mycket för faktum är att vändningarna och backet sitter rätt så bra så jag ska inte träna sönder det.

Sen fick jag ovärderliga råd angående framåtsändandet! Det har jag tränat och ja vi får se.

Har tränat vidare på sitt under gång och det går riktigt bra förutom att det är lite segt!

Vittringen går utmärkt med….. kottar men jag har lagt ut apporter i högt gräs och då kopplar han på näsan så jag har förhoppningar!

Apporteringarna går kass! Nu har de legat nere lite till förmån för andra moment och det visar sig ju på en gång! GunillaPhu skrev någonstans ”det största är inte att ta sig till elit utan att hålla sig i och hunden i elitform" (fritt ur minnet)

 

 Tånga Hed en dag i maj!

 Och faktum är ju att det är svårt att få till alla moment under en lång tid, det är så lätt att glömma att alla moment behöver putsas hela tiden och att lydnad är färskvara!!! 

Till helgen har ”min” klubb tävlingar både lördag och söndag och naturligtvis är både Per och jag med och hjälper till! Per går sitt spår på lördag och jag är tävlingsledare på det samma. Dessutom ska jag hålla i uppletet, det blir säker lärorikt.

På söndagen ska jag göra min sista? insats innan jag är klar tävlingsledare. På min lott har fallit en lägrehund och tre högrehundar i lydnaden. Jag trivs inte riktigt som TL på plan! Men jag ska ta det lugnt och metodiskt och inte stressa så går det säkert bra! Håll en tumme för mina tävlande!  

Några tankar om mitt beteende vid tävling och tävlingslika situationer. Jag blir ju olik mig ibland! :) Per säger att han tycker att han ser att jag har tappat något! Typ sålt smöret och tappat pengarna! ;) Jag tror att jag kommit på vad det kan vara?!?

När jag började tävla gjorde jag det ju ur "underläge" alltså ingen trodde ju att pudeln och den vimsiga matten skulle fixa några poäng att tala om! När då framgångarna nu då har kommit som på löpande band är det inte jag som går in för att slå ur underläge utan nu ska jag huxflux visa vad vi går för?!? Fattar ni skillnaden? Förut gick jag in med känslan i kroppen " nu ska ni nog faen få se!" Men i takt med klassuppflyttningarna har prestationsångsten kommit. När sen certpoängen kom så fort! tappade jag fokus och tänkte för mycket på för mycket! och vill för mycket på för kort tid. Och nu verkar jag vara där "ja ja man kan ju undra hur faen dom tagit sig till elit?" Fast långt in vet ju jag hur det gick till. Och kanske har jag visat att det inte är så enkelt!!!!!

Tid för eftertanke

  

Efter att ha kommit med OCH tävlat helt hysteriskt i elitspår i vår har jag gjort ett uppehåll och tagit mig tid för eftertankens kranka verklighet!  

 

Vår första tävling var vår poängmässigt högsta! Efter två månaders soffliggande var vi som bäst!!! Sen kom vi ju inte upp i certpoäng på lydnaden men ändå, full pott på specialen……

Sen har det bara gått utför.

Jag tyckte att det var då på sin plats att tänka efter!

Och jag har kommit fram till………..att

Allt är mitt fel!

Jag är inte rättvis mot hunden. Mina tankar går iväg och blir så högflyende att jag glömmer det viktigaste! Det gör att jag blir full av inre stress som JumJum känner och det gör honom pipig eftersom han inte förstår skillnaden på träning och tävling. Alltså jag vet att han inser när det är tävling och träning men han vet ju inte att matte tycker att tävling är viktigare. Och egentligen har han ju rätt, det borde inte vara någon skillnad. Jag ska jobba på det!

 

Annars har både Kanel och JumJum börjat en viltspårkurs! JumJum har en naturlig fallenhet för att spåra och det visar sig i blodspåret också. Han är riktigt duktig!

Kanel tycker inte det är så fantastiskt kul. Och nu gjorde jag en överdrift! Om, och då menar jag om, det inte var så många otäcka okända stenar och grenar och pinnar och ja ni fattar, i skogen skulle det nog gå! Men nu är ju naturen full av dylika ting. Mycket obehagligt tycker Kanel! men När han spårar är han mycket noggrann och llåånnggssaamm men han kommer fram till målet….efter ett tag!!!

Här gör vi oss klara!

 

Sen har JumJum och jag tagit tag i en hel del ”nya” moment.

Vi har börjat med treans nya moment mer på allvar. Sitt under gång börjar han förstå. Är ju väldigt viktigt hur jag säger kommandot! Med för mycket eftertryck lägger han sig. Men det går framåt.  Vändningar och backningar går också bättre och bättre. Krypet har vi börjat om med. Han la sig ju till med hög start så det är det vi tränar om. Men det känns bra! Vi, ja eller han då, hoppar med metallen och då tar han den i ett bättre grepp!!!

Sen har vi vittringen!!??

Om jag kör med kottar går det BRA! Men om jag tar träapporter tar han första bästa –”här matte är en sån du  blir såååå glad åt när jag hittar i skogen” . så jag kör bara kottar ett tag, ja jag kan ju tänka mig andra saker också men inte träapporter än då!

Kunde inte hålla mig till hösten så jag har anmält till en elit om cirka en månad! Vi kanske inte kommer med! hihihihih

Naturen är ju helt underbar nu! Hoppas ni hinner njuta ordentlig trots allt som måste göras.

Men måstena kan du själv styra över, tänk på det!