Jag börjar från början.

Lördag upp tidigt och då menar jag tidigt, kvart över tre var jag uppe för att få i gång mig! Väckte Per vid halvfem och strax efter fem for vi iväg.

Hittade inte klubben, mest beroende på mig, så vi var inte där förrän tio i sju. Det är ju för sent, men jag hann rasta av honom det värsta före platsen som gick bra, dubbeltia!

Vi fick startnummer sju!

Ut i spåren och trevlig samvaro med grannspåret en stund men oj vad snabba dom va så väntan blev inte lång!

Har ju varit orolig att hunden ALLTID spårar åt vänster så nervös va jag!

Så tråkigt om tävlingen skulle sluta redan här!

Jo då, hunden spårar VÄNSTER, jag stannar på kanten till rutan och frågar –” är du helt säker JumJum?” hans kroppsspråk säger –” Ja mamma kom igen nu” och jag tar det avgörande klivet!?!

Det var rätt!

Oj vilken känsla, obeskrivlig, vi var på väg ut på vårt livs första elitspår!!

Apporterna plockade han en efter en och livet såg onekligen ganska trevligt ut!

Känner att jag vill berätta en speciell episod ur spåret.

JumJum spårar bredvid en bäck som var sådär cirka två meter bred på sina ställen. Rätt som det är stannar han, tittar över bäcken med lätt bekymrad min men bestämmer sig för att gå åt andra hållet. Jag har ju sett på honom att spåret går över bäcken men den var bred, väldigt bred och blöt! Nåväl han går två tre meter åt fel håll sen vänder han, går upp i full galopp och hoppar över vattnet! Jag gapskrattade där ute i skogen!

Han spårar vidare och får med sig alla apporterna och slutet. Vilken helt underbar känsla det var. Tiden va inte fy skam heller, 18 minuter!!!!!!! Man har 35 minuter på sig.

Vi fick fullt på spårupptag och spår!

Tillbaka till klubben för lydnad och upplet.

Lydnaden gick……….när jag gick av plan var jag likblek (sa Per) och spyfärdig jag hade lyckats dölja även för mig själv hur fruktansvärt nervös jag varit för detta!

Vi har inte tränat tillräckligt så enkelt är det. Men han har fin attityd och går glatt och är så härligt förig så jag är inte rädd för att det inte ska gå att få till bättre lydnad! 194,5 poäng är 15,5 poäng från certminimumpoängen alltså man måste ha 210 poäng för att bli mer än godkänd!!! Han pep sig igenom fria följet eftersom han är osäker på stegförflyttningar och vändningarna på stället, jag ville bara inte få nollor på det momentet hade känts lite B, men vi fick dubbelsjua så jag va nöjd. Sen tittade jag inte mer!

Han fick i alla fall betyg, även om de var låga, på allt utom framåtsändandet.  Och vi var inte värda mer än det vi fick!

Sen var det dags för upplet!   

Den lille trasselsudden jobbade frenetiskt och fick in alla fyra föremålen under fyra minuter! Dubbeltia.

Vad finns att tillägga?

Lördagens resultat blev högt över förväntan! FULLT på specialen! Och 194,5 på lydnaden. Med bättre lydnad, som ju inte känns helt oövervinnligt, kan ju det här sluta hur som helst!?!

Vi kom 11 av 20 ekipage. Med GODKÄNT på vår första elittävling. Faen va vi e bra säger skrytKerstin!

Hem för en kortare vila!

Söndagen började bättre för vi kom i tid!

Drog startnummer sex och platsen gick bra. Ut till spåren och vi  parkerade på samma ställe  som dagen innan. Skulle det vara ett högerspår idag? Jag önskade det för att få prova på det och inte ha det som ett spöke på axeln i framtiden. Han gjorde en lov, nästan på en gång när jag släppte på , åt höger! Sen arbetade han sig mer in i rutan för att göra en ny högersväng! Det var lite ofokuserat men jag gick efter och det var rätt, han högerspårade. Yippie där försvann det spöket!

Det fanns mycket älgbajs och då menar jag mycket! Det rykte inte om dom och jag motstod  frestelsen att känna på någon hög men tro mig jag hade inte blivit förvånad om dom hade varit varma!

Emellanåt kändes det som han hade tappt men en efter en kom apporterna så det var nog inte så farligt med tappten! Vid sjätte apporten hände något värt att skriva. Han kom med den men började sen leta frenetiskt. Som tur var såg jag vad det var som gjorde honom så upphetsad, där låg en apport till, den var från dagen innan! När han gett även den till mig spårade han vidare! Inga mer bekymmer utan full pott, ja plus en gick vi ju faktiskt med!

Vi fick dubbelnia på upptaget och fullt på spåret.

Sen var det lydnaden då!

Vi fick något sämre på fria följet men mycket bättre på inkallningen! Dubbeltia, oj vad glad jag blev!

Sen nollade vi framåtsändandet, förståss!

Men poängen därefter va något bättre än lördagens, vi kom upp i certpoäng! 210.5, vad en halv poäng över kan betyda.

Tävlingssekreteraren kom ut och sa det personligt till mig –”du kom över certpoängen i dag”. Oj vad jag blev överraskad för det trodde jag inte!

Uppletet kvar!

Att det skulle ge full poäng igen fanns ju inte på kartan! Mer frågan om han skulle orka jobba alls? Men han hängde i som en iller! Jobbade verkligen hela tiden men det var svårt idag. Han fick in tre föremål och så blev han så himla kissnödig att det inte gick att hålla sig! Tror kanske att det var lite frustration över att han inte hitta något mer men jag vet inte, strunt samma han jobbade verkligen på och visade ingen trötthet. Han är verkligen helt otrolig, finns inga ord längre att beskriva den aprikosa mellanpudeln i kontinentalfrisyr och tofs!!!!

Vi fick dubbelsjua som är det sämsta betyg vi fått på tävling men  men men……..

Vi fick CERTPOÄNG! På vår andra tävling. Slutade på tiondeplats av tjugo tävlande.

Tävlingen var mycket trevlig! Välorganiserad och mycket bra spår och plan. Trevliga funktionärer och domare. Kommer gärna tillbaka och tävlar här igen.

Och vad mycket jag har lärt mig av den helgen! Man är inte körd om man bakspårar som jag trott! Man får fler chanser och att han inte skulle hitta spåret finns ju inte!?! Nu stack jag ut hakan men jag tror verkligen på hans spårsäkerhet sen går det inte alltid åt rätt håll……

Fick många goda råd om lydnadsträning, TACK så mycket. Framförallt så ska jag prova dem om tungen!

Och framåtsändandet SKA jag ta tag i på allvar! Lovar.

Och dom som tävlar i elit Är vanliga människor! Och många kom fram och tyckte att det var så roligt att en Pudel var med och tävlade! Sånt värmer för vi är ju lite en katt bland hermelinerna?!?

Jag har haft det fantastiskt roligt och är helt slut med värk i varje cell tror jag. Men det går ju över och ja det är värt det.